Igår var det då JB-Najt som va så sjukt kul sist år. Men i år tänkte jag skita i det men fick höra "jooo kom hiiit :D" okej tänker jag och tar bussen ner till skolan.
Kommer ner till skolan och blir så sjukt dåligt behandlad.
"Linnéa sätt på en film... Linnéa stäng dörren där borta... Linnéa höj volymen... Linnéa släck ljuset... Linnéa byt film... Linnéa gör det.. gör det..gör det.."
Sen när jag fått satt mig i soffan för hundrafemtielfte gången i ordningen tänker jag "kanske jag kan få se filmen nu då.." neee varför skulle jaaag?
Då börjar alla skrika, knuffas, kasta grejer på varandra och jag blir sur och får höra "va inte så¨suuur"

TRO VÄL FAN ATT JAG BLIR SUR NÄR JAG BLIR BEHANDLAD SOM EN HINK SKIT!

Jag säger "är det för mycket begärt att någon annan lyfter sitt jävla arsle och gör nåt eller?"
"vaa inte såå suur linnea :D"

Tog tillslut min dator och gick.. jag va så arg så jag skakade.. ville bara gråta.. skrika..
När klockan var 3 så bestämde jag mig att gå från skolan och upp till pappas lägenhet.. visste att det var halt som attan men sket i det.. orkar inte va på ett ställe där ingen bryr sig om mig.. ignorerar mig..

Kommer hem idag och mamma e exakt likadan..

vill inte va kvar här mer :'(


och säg fan inte att jag ska sluta va så negativ.. för i nuläget gör jag vafan jag vill